Frågor och svar

För att ge svar på frågor och motverka att felaktig information sprids har vi samlat de vanligaste frågorna på ett och samma ställe. Vi vill att du som konsument alltid ska kunna känna dig trygg och informerad när du köper produkter märkta med den Gula Pippin.

Frågor och svar om märkningen

Vad står Svensk Fågels märkning för?
Vår märkning – Den Gula Pippin – garanterar att kycklingen eller kalkonen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige. Märkningen är också ett bevis på att fåglarna är uppfödda enligt strikta kvalitets- och kontrollprogram för djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd där kraven är hårdare än svensk djurskyddslag. Svensk Fågels bönder och företag ska dessutom sträva efter en hållbar uppfödning och produktion, därför är det till exempel inte tillåtet med fiskmjöl i fodret och majoriteten av bönderna har ett eget kretslopp på gården.

Vilka får använda märkningen?
Produkter som kommer från Svensk Fågels medlemmar får bära märkningen. Medlemmarna består av kläckerier, uppfödare, fodertillverkare och slakteriföretag som ska vara godkända enligt programmen i hela värdekedjan.

Kan andra än medlemmarna använda märkningen?
Ja, till exempel tillverkare, handel och grossister som inte är medlemmar får använda märkningen på sina egna produkter förutsatt att både bonden och slakteriet som levererar fågelköttet är medlemmar och godkända enligt kraven som ställs för att använda märket.

Vilka kan bli medlemmar i Svensk Fågel?
Endast de som uppfyller Svensk Fågels krav och kontroller som rör djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet kan bli medlemmar. Svensk Fågels medlemmar representerar 99,2 procent av matfågelproduktionen i Sverige.

Vem kontrollerar att kraven uppfylls?
För att garantera hög standard och livsmedelssäkerhet genomförs löpande kontroller. Kontrollerna omfattar djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd för hela kycklingen och kalkonens liv, från uppfödningen på gården till lastning, transport och slakt. Veterinärer från Livsmedelsverket finns på plats på slakterierna för att inspektera fåglarna och se till att reglerna följs.

Resultaten från kontrollerna rapporteras årligen till myndigheter och en referensgrupp på Jordbruksverket som även består av representanter från Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, SVA samt intresseorganisationer.

Förutom dessa kontroller har Svensk Fågel anlitat ett oberoende ackrediterat kontrollorgan som gör ytterligare kvalitetskontroll i samband med lastning, transport och hantering på slakteriet. Kontrollerna är en viktig byggsten i Svensk Fågels kvalitetsarbete. För oss är förtroende viktigt och till skillnad från till exempel utländska aktörer nöjer vi oss inte med bra program – vi vill även kunna garantera att de krav som ställs följs

Varför övergår ni inte till märkningen ”Från Sverige”?
Märkningen ”Från Sverige” är endast en ursprungsmärkning som visar att produkten kommer från Sverige. Vår Svensk Fågel-märkning ställer även krav på kvalitet och kontroll som rör djurhälsa, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet i hela värdekedjan (se ovan).

Varför har inte ekologisk kyckling eller kyckling med tillgång till utevistelse (free range) märkningen?
Olika märkningar har olika krav. Svensk Fågel har höga krav när det gäller smittskydd, på gårdsnivå innebär det bland annat att kycklingarna hålls inomhus. Fåglar som vistas utomhus löper större risk att drabbas av bakterier och smittor och uppfyller därmed inte Svensk Fågels krav om smittskydd på gården.

Några av Svensk Fågels medlemsföretag säljer både Gula Pippin-kyckling och ekologisk eller free range-uppfödd kyckling, men det är alltså enbart produkter som uppfyller samtliga krav som får bära vår märkning.

Är kyckling och kalkon från Svensk Fågels medlemmar halalslaktad?
Det finns olika tolkningar av hur slakt ska genomföras för att bli halal, ett sådant exempel är bedövning av djur inför slakten. All kyckling och kalkon som bär Svensk Fågels märkning har bedövats före slakt enligt svensk djurskyddslagstiftning, som ställer mer långtgående krav på bedövning än vad EU-reglerna anger.

Frågor och svar om uppfödning

Hur gamla är kycklingarna när de kommer till gården?
Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck som tillhandahåller dem den näring som den nykläckta kycklingen behöver. I stallet är det också uppvärmt och det finns fri tillgång till mat och vatten som kycklingen enkelt hittar till så fort de anländer till gården.

Sitter kycklingarna i bur?
Nej – det förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder för vila.

Kan kycklingarnas levnadsförhållanden orsaka stress, sjukdomar och andra besvär?
Nej – den generella hälsostatusen bland våra svenska fåglar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg. Endast sjuka fåglar får antibiotika och då på ordination av veterinär.

Kycklingarna är stora. Vad matar ni dem med?
Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsras som är anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner, ingen tillväxtantibiotika (vanligt utomlands) och heller inget fiskmjöl eller GMO-soja. Maten besår huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.

Varför växer kycklingen nästan dubbelt så mycket som sin vuxna vilda släkting?
Vilken storlek en kyckling har beror på ras och storleken däremellan kan variera. Fåglar växer generellt snabbt, och ska i det naturliga tillståndet växa snabbt för att vara flygfärdiga framåt sommaren efter att de har kläckts på våren. Fåglarna som används för livsmedel skiljer sig väsentligt från den gamla djungelhönan då de är en korsning av olika raser. I Sverige använder vi de korsraser som uppfyller de höga kraven som vi ställer i Sverige, det vill säga att djuren ska vara friska, robusta och fria från fjäderfäsjukdomar och till exempel salmonella.

Får kycklingarna vistas utomhus?
Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör de vanligaste men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som newcastlesjuka och aviär influensakan förekomma. För bönder och konsumenter som vill ha kycklingar som skyddats från smitta, finns kyckling som växer upp i stora luftiga och uppvärmda stallar. Här kan de sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån och de har fri tillgång till både vatten och mat. Den skyddade miljön innebär att kycklingar är garanterat fria från salmonella. För personer som vill ha en kyckling som gått utomhus finns även det alternativet.

Hur många kycklingar bor det per kvadratmeter?
I många länder regleras inte beläggningen (djurtätheten) i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter.

Svenska kycklingar har gått om plats – de går lösa i uppvärmda, luftiga stallar på en bädd av halm, flis eller kutterspån. I Sverige regleras hur många kilo kyckling samt maxantal som får finnas i stallarna.

Svensk Fågels djuromsorgsprogram är dessutom tuffare än Djurskyddslagen. Programmet är godkänt av Jordbruksverket. Samtliga stallar inbesiktas och kontrolleras kontinuerligt av en rikslikare från Agria Djurförsäkring utöver den offentliga kontrollen från länsstyrelsen. De bönder som har de allra bästa anläggningarna och har högst poäng i programmet får ha upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter – en maxvikt som uppnås den dag då kycklingarna skickas till slakt.

Vikt och antal ligger dock fortfarande långt under de maximala gränser som regleras på EU-nivå där man får ha upp till 42 kilo per kvadratmeter och antalet regleras inte alls. Och tyvärr så finns det länder som inte ens tillämpar dessa regler.

Stämmer det att ni avlar fram kycklingar för att de ska växa snabbt?
Nej, idag är det är ett 40-tal faktorer som beaktas i avelsarbetet, allt från fysik, skelett, robusthet, tillväxt, fri från sjukdomar, fodereffektivitet och köttkvalitet. Fördelen med den riktade aveln och dagens raser är att man har lyckats ta fram en kyckling som är i stort sett salmonellafri och har bättre benhälsa än tidigare.

Stämmer det att nästan alla kycklingar är halta vid fem veckors ålder?
Nej. Detta är en myt som tyvärr spritt sig. På nätet cirkulerar flera fall som inte är representativ för Sverige och för majoriteten i den svenska lantbruksnäringen. De är fall där dålig skötsel och andra omständigheter resulterat till en dålig djurhållning.

Trimmar ni fåglarnas näbbar?
Nej, svenska bönder trimmar inte fåglarnas näbbar, det är förbjudet enligt svensk lag. Metoden används ofta utomlands för att motverka att stressade och/eller understimulerade fåglar inte ska skada varandra genom hackning. I Sverige jobbar vi istället förebyggande med en bättre fodersammansättning bra miljö i stallarna. Könsmogna kalkoner får exempelvis halmbalar och bollar att leka med och i vissa fall används speciella ljusprogram.

Hur är transporten till slakteriet?
För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Själva transporten sker med bilar som är anpassade för levande djur och har oftast temperaturreglering.

Hur lång tid går det mellan insamling och slakt?
Den totala tiden från att de samlas in tills det att de har slaktats överskrider sällan 8 timmar. Fjäderfä får transporteras 12 timmar nattetid eftersom fjäderfän till skillnad från däggdjur har kräva som är ungefär som en ”matsäck” för kycklingarna som de bär med sig. Om transporten sker vid tidpunkten då de sover så tillåter lagstiftningen max 12 timmar. Generellt så ligger gårdarna i anslutning till slakterierna just för att minska transporttiden då transporterna även innebär kostnader för företagen

Frågor och svar om fågelinfluensa

Vad är fågelinfluensa?
Fågelinfluensa orsakas av ett virus vilket kan ge upphov till plötsliga sjukdoms-utbrott med varierande symptom/dödlighet från relativt symptomlösa (fr.a hos ankor och gäss) till mycket hög dödlighet hos tamfåglar. Sjukdomen har förekommit bland fjäderfä under hela 1900-talet.

Fågelinfluensaviruset är som de flesta influensavirus relativt artspecifikt, men samtidigt har dessa virus på olika sätt förmåga att ändra sin genetiska karaktär och därigenom möjlighet att infektera annan art. I Sydostasien har det rapporterats c:a 120 humanfall, varav ungefär hälften har avlidit. I samtliga dessa fall har det varit en mycket nära kontakt mellan sjuka fåglar och den insjuknade personen. Europeisk medicinska experter gör bedömningen att de fall som på senaste tiden rapporterats inte innebär någon risk för människa.

Hur smittar den?
Fåglar utsöndrar virus i avföringen. Människor som insjuknat har haft mycket nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga säkra belägg för att sjukdomen kan överföras direkt från person till person.

Hur stor är risken att bli smittad?
Risken för människa att bli smittad är nästan obefintlig om personen i fråga inte har mycket tät kontakt med sjuka fåglar. Av alla miljontals människor i Asien som dagligen hanterar fåglar har hittills i år bara ett tiotal hamnat på sjukhus och fått diagnosen fågelinfluensa.

Törs jag äta kyckling?
Ja, självklart – det finns inga misstankar att någon har fått fågelinfluensa genom att äta kyckling. Viruset dör dessutom när det upphettas till 70 grader, därför är det som alltid viktigt att köttet är genomstekt. Svensk kyckling är dessutom inte smittad, titta efter vår blågula ursprungsmärkning när du handlar så att du vet vad du köper.

Om man inte blir sjuk av köttet, varför är det då importstopp på kycklingkött från de länder som har drabbats?
Anledningen till att man inte tillåter införsel av levande fjäderfä eller färska fjäderfäprodukter från AI-infekterade länder är för att minimera risken att sådana produkter ska kunna infektera tamfjäderfä eller vilda fåglar. Det finns inga konstaterade fall där människor blivit sjuka genom att äta fågelkött. Kycklingkött som har värmebehandlats (virus har avdödats) från länder med fågelinfluensa får importeras.

Hur kan vi förhindra att smittan kommer till Sverige?
Genom att följa de skyddsåtgärder som EU har infört när det gäller importförbud från de länder där man har konstaterat fågelinfluensa. Svenska myndigheter bevakar läget såväl nationellt som internationellt mycket noggrant och samarbetet mellan myndigheterna har intensifierats. Riskbedömningar mot bakgrund av hur smittan spridit sig till Ryssland resulterade i att Jordbruksverket den 27/10 -05 beslutade att rekommendera att fjäderfä som hålls för kommersiell kött, äggproduktion och avel i Götaland och Svealand ska hållas inomhus.

Mot bakgrund av förnyad riskbedömning beslutade Jordbruksverket att fr.o.m. den 1/12 -05 lyfta gällande restriktioner. Jordbruksverket följer fortlöpande AI utvecklingen, och har till sin hjälp dessutom knutit en expertgrupp för att värdera den risk migrerande fåglar kan utgöra, och utifrån gruppens bedömningar kunna besluta om restriktioner.

Kommer fågelinfluensan till Sverige, och i så fall hur drabbas vi?
Det är självklart omöjligt att svara på. Men sannolikheten att fågelinfluensa skall drabba den kommersiella höns/kalkon produktionen är liten. Salmonellaprogrammet har ställt som krav att vi har ett högt smittskydd. Tama och vilda fåglar kommer inte direkt i kontakt med varandra och det är långt mellan anläggningarna. Dessutom är det strikta hygienbarriärer när man besöker ett kycklingstall. Skulle vi få ett utbrott är möjligheten stor att vi kan stoppa spridningen mycket effektivt.

Kontrolleras svenska fåglar?
Övervakningen av fågelinfluensaviruset hos vilda fåglar och svenska fjäderfä sker genom EU:s gemensamma övervakningsprogram. Det svenska kontrollprogrammet omfattar undersökning av värphöns, avelsdjur, kalkoner, gäss, strutsar och vilda fåglar. Provtagning av fjäderfä sker genom blodprov vid slakt.

Vad gör svenska kycklinguppfödare för att förhindra att deras fåglar smittas?
Svenska uppfödare som är medlemmar i Svensk Fågel har redan i dag en mycket hög smittskyddskontroll, inte minst via vår tuffa salmonellakontroll. Hygienreglerna är mycket strikta och besökare får bara tillträde till stallet efter att ha passerat en hygienbarriär där det sker skobyte eller att man sätter på skoskydd . Dessutom får man inte besöka svenska uppfödare inom 24 timmar från det att man varit i kontakt med andra fåglar.

Hur märker man om kycklingarna blir sjuka, vilka är de första symptomen?
Symptomen kan variera beroende på vilken virustyp det handlar om. Allmänt kan man säga att sjukdomen har ett mycket hastigt förlopp och fåglarna kan dö utan att man sett några symptom. I andra fall ses nedsatt allmäntillstånd, blåfärgad hud, sänkt äggproduktion (höns), och minskad foderkonsumtion. Även hosta, andningssvårig-heter, svullet huvud, symptom från nervsystemet som exempelvis darrningar, kramper och svårigheter att gå samt diarré kan förekomma.

Vad ska uppfödaren göra om han eller hon misstänker att fåglarna är smittade?
Uppfödaren anmäler omedelbart detta till en veterinär som i sin tur kontaktar Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt epizootilagen).

Vad händer om en kyckling eller kalkonbesättning insjuknar?
Redan vid misstanke om fågelinfluensa lägger Jordbruksverket ett förbud/en spärr mot att flytta levande djur, ägg, gödsel eller annat som kan sprida smittan från gården. En veterinär tar ett blodprov och transporterar några fåglar för test till SVA. Där genomförs provtagning och obduktion samt analyser. SVA har dygnet runt jour. Jordbruksverket påbörjar omedelbart en smittskyddsutredning där man bland annat försöker spåra smittan. Om smittan kan ha spridits till en annan besättning spärras även denna av.

Om fågelinfluensa konstateras i en fjäderfäbesättning avlivas och destrueras samtliga djur omedelbart. Därefter rengörs och desinfekteras stallarna och andra utrymmen där djuren varit. Runt smittade anläggningar inrättas skydds- och övervakningsområden på tre respektive tio kilometers radie.

Ersätts uppfödaren om fåglarna slaktas ut?
Ja enligt epizootilagen har uppfödaren rätt till ersättning.

Kan uppfödaren åka på semester till länder som har drabbats av fågelin-fluensa?
Ja, risken att smittas är mycket liten och UD avråder inte från resor till länder som har fågelinfluensa. Men precis som för andra svenskar så gäller det att man inte får ta med levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom bör man undvika att besöka fjäderfäuppfödningar i dessa länder.

Om man som uppfödare varit på utlandssemester vad ska man tänka på när man kommer hem?
Här gäller samma regler som för andra svenskar, dvs att man ej får ta med sig levande fjäderfä eller råa fjäderfäprodukter till Sverige. Dessutom ska uppfödaren vara medveten om att kläder, skor etc som kan ha kommit i kontakt med avföring från fåglar är en stor smittorisk och måste därför noggrant tvättas och desinficeras.

Vem i Sverige har det övergripande ansvaret om vi drabbas av fågel-influensa?
Jordbruksverket har det övergripande ansvaret i bekämpningen.

Finns det i dag en beredskap bland myndigheter och bransch för ett utbrott?
Ja, det finns i dag en mycket hög beredskap hos både myndigheter och bransch.

Hur får jag mer information om fågelinfluensan?
Svenska myndigheter uppdaterar ständigt sin information, på följande hemsidor hittar du senaste nytt.

www.jordbruksverket.se
www.livsmedelsverket.se
www.socialstyrelsen.se
www.sva.se

Frågor & svar om campylobacter

Campylobacter finns naturligt i vår miljö och bakterien kan förekomma i till exempel kycklingflockar. I Sverige är dock förekomsten bland kycklingar lägre än i många andra länder. Bakterien kan orsaka maginfektioner hos människor men med rätt hantering av djur och mat kan riskerna minskas.

Vad är campylobacter?
Campylobacter är en bakterie som vanligen förekommer i tarmkanalen i de flesta varmblodiga däggdjur och fåglar och därmed också i jord och vatten. Men campylobacter framkallar sällan sjukdom hos djur. Hos människa framkallar campylobacter en mag- och tarminfektion med diarré. Campylobacter är den vanligaste bakteriella orsaken till mag- och tarmsjukdomar hos människor i Sverige.

Hur kan människor smittas?
Den största risken att smittas är vid utlandsvistelser. Två tredjedelar av campylobacterfallen som rapporteras i Sverige är smittade utomlands.

Smittvägarna kan vara följande:
– Vatten, som till exempel var orsak till de två största campylobacterutbrotten i Sverige (Grums och Marks kommun).
– Opastöriserad mjölk
– Livsmedel, till exempel färsk kyckling eller kött som har grillats dåligt
– Man kan också smittas av knivar och skärbräden som inte rengjorts ordentligt efter det att man har skurit kyckling eller annat kött
– Direktkontakt med hund och katt. En genomförd studie i Danmark av friska hundvalpar visade att 30 procent hade campylobacter i avföringen

Eftersom infektionsdosen kan vara låg, även för personer med gott allmäntillstånd, behöver bakterien inte tillväxa i livsmedlet för att åstadkomma infektion, och kylda livsmedel kontaminerade med Campylobacter utgör därför en smittrisk.

Vad kan jag som konsument göra för att undvika att smittas av campylobacter när jag äter kyckling?
Det viktigaste vid hantering av kyckling, precis som allt kött, är att ha god hygien i köket. Det innebär till exempel att man ska diska knivar och skärbrädor efter att man har skurit i kycklingen/köttet. Man ska också se till att kycklingköttet blir helt genomstekt, vilket sker vid cirka 70º C (kokt/grillat). Det innebär att köttet ska vara helt vitt — inte skärt, rött eller blodigt invid benen. Om man följer dessa regler så smittas man inte av campylobacter.

Hur stor del av de svenska kycklingarna bär på campylobacter?
År 2012 var 9,2 procent av de svenska kycklingarna smittade med campylobacter, vilket är lägre än tidigare år och mycket lågt vid en internationell jämförelse. Antalet flockar som bär på campylobacter varierar dock med årstiderna. Av ännu okänd anledning är förekomsten av campylobacter som högst under sensommar och höst. Dessutom varierar förekomsten mellan olika uppfödare och slakterier. Under de senaste åren har hälften av de 130 svenska slaktkycklingproducenterna inte haft en enda flock smittad med campylobacter.

Hur är campylobacternivån i andra länder?
Under 2008 gjordes en jämförande studie inom EU, resultatet syns på kartan nedan.

I många länder är campylobacternivån i kyckling betydligt högre än vad den är i Sverige. Sverige har således få smittade kycklingflockar sett i ett internationellt perspektiv. Dessutom har studier från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg visat att 80–95 procent av campylobacterna i importerad kyckling från Spanien och Thailand är multiresistenta. Muliresistens (innebärande att antibiotikabehandling inte alls fungerar) är ett problem som vi inte har i Sverige. Samma studie visade att endast 8 procent av de campylobacterna på svensk kyckling var resistenta mot enstaka antibiotika.

Hur smittas kycklingen med campylobacter?
Forskarna vet inte i dag exakt hur kycklingarna smittas. Men några troliga orsaker kan vara:
– Via kycklingarnas dricksvatten
– Brister i hygien i uppfödningsstallarna
– Insekter, främst flugor

Vad görs för att minska förekomsten av campylobacter hos kycklingar?
Branschorganisationen Svensk Fågel har länge arbetat med att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Redan år 1988 startade Svensk Fågel tillsammans med myndigheterna ett övervakningsprogram i syfte att minska förekomsten av campylobacter hos svensk kyckling. Ambitionen för branschen är att nå samma låga nivå som gäller för salmonella. I Sverige analyseras samtliga slaktkycklingflockar avseende förekomst av campylobacter vid slakten.

Det är viktigt att komma ihåg att campylobacter finns naturligt hos alla fåglar och på andra ställen i vår miljö. De svenska kycklinguppfödarna jobbar därför också dagligen med den så kallade biosäkerheten. Det betyder att man är noggrann med hygienen i uppfödningen. Inga vilda fåglar eller smågnagare kommer in i stallen och forskning sker också för att ta fram teknik för flugsäkring.

Varför säljs kycklingar som är smittade med campylobacter? Går det inte att göra motsvarande kontroll och åtgärdsprogram som man i Sverige gör med salmonella?
Kycklingarna tycks ofta bli smittade av campylobacter under de sista dagarna före slakt och eftersom det ännu så länge inte finns tillräckligt snabba och säkra analysmetoder går det inte säkerställa leverans av helt campylobacterfria kycklingar.

Vi vet att kyckling är en potentiell smittkälla men också att det finns många andra smittkällor (se ovan). De senaste studierna visar att 2/3 av de positiva humanfallen inte kan härledas till kyckling. Därför är viktigt med hanteringsanvisningar så att en god kökshygien tillämpas (se ovan). Observera att campylobacterkontroll inte förekommer på importerad kyckling.

Är det inte misslyckande från branschens sida att så många som 9,2 procent av kycklingflockarna fortfarande är smittade?
Nej, det är det inte. Förbättringar sker successivt. När problemet uppdagades i samband med den så kallade campylobacterkrisen i slutet av 1980-talet var hela 60 procent av kycklingarna smittade. Tack vare den svenska kycklingbranschens övervakningsprogram, punktinsatser och riktade projekt samt flera studier har man nu (som nämnts ovan) kommit ned till avsevärt lägre nivåer av campylobacter i svensk kyckling.

Frågor och svar om koccidiostatika och narasin

Är koccidiostatika ett antibiotika?
Koccidiostatika är ett tillåtet medel som enligt en mycket strikt och teoretisk definition tillhör det man kallar antibiotika. Detta för att koccidiostatika bildas av en levande organism och har effekt mot en annan levande organism. Dock är det ett medel mot tarmparasiten koccidios och klassas av EU som en fodertillsats. Det finns ingen risk för resistens hos människor vid användning av parasitmedlet då substansen inte används inom sjukvården.

Vad är koccidios?
Koccidios är en tarmparasit som ger tarmskador med nedsatt allmäntillstånd hos fåglarna, och kan vid sporadiska utbrott även orsaka hög dödlighet.

Vad är koccidiostatika?
Koccidiostatika ges i fodret för att förebygga en allvarlig parasitsjukdom som finns i kycklingens miljö, såväl inomhus som utomhus. Medlet har dålig effekt mot bakterier och används inte till människor. Vid utbrott av koccidios hos kycklingar använder man däremot antibiotika av helt andra typer.

Men är det inte en risk att bakterierna utvecklar antibiotikaresistens?
Parasitformen koccidier kan bli resistenta mot koccidiostatika precis som bakterier kan utveckla resistens mot antibiotika. Men medlet används inte inom humansjukvården vilket innebär att det inte har någon relevans i den aktuella problematiken där risken för att resistens utvecklas hos djur och förs över till människor.

Så ni accepterar att det förekommer resistens?
Svensk Fågel driver ett resistensövervakningsprogram för coccidier i samarbete med Livsmedelsverket, SVA och Jordbruksverket. Den övervakningen visar att det inte finns någon resistensproblematik kopplat till koccidiostatika i den svenska kycklinguppfödningen. Anledningen till det är att svenska kycklingbönder arbetar förebyggande med god hygien i sina stallar. Den omgångsvisa uppfödning där stallarna tvättas noggrant mellan varje uppfödningsomgång innebär att mängden bakterier och kvarvarande coccidier minskar. Hygienrutinerna har även bidragit till att vi har en salmonellafri kyckling och väldigt friska djur där vi mycket sällan behöver behandla dem mot sjukdomar.

Vad används för typ av parasitmedel i Sverige?
Det används för närvarande endast en form av koccidiostatika till kyckling i Sverige som kallas narasin. Det får användas fram till 3 dagar före slakt och i undantagsfall med 1 dags karens vid flyttad slakt, tillfällig störning på inrådan av veterinär eller för enskilda flockar vid delat slakt. Vilket är mer strikt än den gällande EU-förordningen som inte har någon karens alls före slakt.

Hur kontrolleras användningen?
Förekomsten av koccidios i svenska kycklingflockar övervakas inom kontrollprogrammet för koccidios och klostridios. I nämnden sitter experter från Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket. Även fjäderfäveterinärer finns i nämnden som årligen ordinerar typ och mängd för dem som är anslutna till Svensk Fågel.

I Sverige registrerar Jordbruksverket och sammanställer den mängd som foderföretagen använt vad gäller koccidiostatika.

Har eko-kycklingen också koccidios?
Ja, eftersom parasiten förekommer i kycklingen miljö, såväl inomhus som utomhus.

Får ekokyckling också koccidiostatika?
Nej, om eko-kycklingen får koccidios så måste den behandlas med antibiotika.

Kan ekologiska kycklingar bli sjuka i koccidios?
I ett forskningsprojekt som pågår på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) där man studerade förekomsten av koccidios inom sk nischuppfödning där inte koccidiostatika används, påvisades frekvent koccidieinfektioner. SVAs rekommendation baserat på dessa resultat är att kycklingar i nischproduktion bör vaccineras om inte koccidiostatika används. Vaccinering ger dock inget fullskaligt skydd mot sjukdomen och full immunitet hinner inte heller utvecklas hos kycklingarna under normal uppfödningstid.

Får alla kycklingar i Svensk Fågel koccidiostatika?
Nej det finns mindre, nischproducenter med sitt koncept att inte använda koccidiostatika. De vaccinerar sina djur vilket fungerar då man slaktar djuren vid en högre ålder.

Frågor & svar om antibiotikaresistens och kyckling

Kan man bli smittad med vankomycinresistenta enterokocker,VRE, om man äter kyckling?
Ja, men med rätt tillagning och god kökshygien, som man ju alltid ska ha, så dör bakterien och då finns det ingen risk. Inga av de fall som finns rapporterade från sjukhus i Sverige kan kopplas till kyckling.

Förekommer VRE i kyckling från andra länder?
Ja, det gör det. VRE hittas på både svenskt och utländskt kycklingkött. I till exempel Norge och Danmark är det mycket vanligare att kycklinguppfödningar är infekterade.

Förekommer VRE i andra livsmedel?
Ja det kan finnas i till exempel fläskkött i länder där man använt denna typ av antibiotika, dvs. avoparcin, i svinuppfödningen. I Sverige har VRE aldrig hittats på svin.

Kan man smittas med VRE när man är inne i ett kycklingstall?
Ja, det finns en viss risk, om än liten, om man vistas i ett smittat stall, men man kan minska risken genom att tvätta händerna noga efter besöket.

Kan människor överföra VRE till djur?
Ja, på samma sätt som djuren kan överföra VRE till oss genom exempelvis direktkontakt, kan vi överföra VRE till djur.

Har uppfödare, kläckeri eller avelsföretagen använt antibiotika till kyckling som lett till VRE på kyckling?
Nej, den typ av antibiotika som leder till vankomycinresistens har inte använts de senaste 20 åren i svensk djuruppfödning.

Kan förekomsten av VRE ha samband med användning av koccidiostatika?
Nej, det finns ingenting som tyder på ett sådant samband. Det är helt olika typer av substanser.

Har VRE alltid funnits hos kyckling?
VRE har funnits i Europa utanför Sverige, åtminstone sedan 1994 då den första publikationen om detta kom.

Vad gör man för att få bort VRE hos kyckling?
Man har slutat använda denna antibiotikatyp, avoparcin, i all djuruppfödning i Europa sedan 1998. I Sverige försöker vi finna vägar för att helt få bort bakterien från stallarna.

Kan kycklingarna ha blivit smittade genom fodret?
Ja det skulle vara tänkbart, men VRE har inte påvisats i miljöprov från svenska foderfabriker och inte heller i foder i länder som Danmark och Norge.

Mer information:
För utförligare information om VRE hos kyckling hänvisas till SVAs årliga rapport om resistensläget i Sverige, ”Svensk veterinär antibiotikaresistens-monitorering” (SVARM).